Vår story!

Vi som driver Slussens Pensionat heter Vibs och Robert Sohlberg. När vi kom hit, för snart 30 år sedan, hade vi tänkt stanna en sommar men blev kvar. Om ni kommer hit förstår ni varför!

Vårt startkapital var femtusen lånade kronor, för det fick vi en stekpanna och ett par bra knivar, en del basvaror i skafferiet och sedan var det dags att öppna restaurangen. Inte för att vi hade så mycket att stå i den där första sommaren, det fanns tid till att skala potatis och diska för hand, plocka blommor och sy förkläden, föda och amma barn, spela och sjunga förutom att laga mat och servera. Pensionatet drevs på den tiden av en liten ideell kulturförening som anordnade konstutställningar och bjöd på några musikkvällar sommartid. När vi sen köpte pensionatet efter ett
par år byggde vi vidare på traditionen.
Våra musikervänner från Göteborg kom ut för att hjälpa oss få igång stället: Björn Afzelius, Totta Näslund, Ulf Dageby, Bengan Blomgren, Sonya Hedenbratt, Gunnar Danielson, Evabritt Strandberg och många andra.

Under de första åren stod också Robert själv ofta för underhållningen, direkt efter ett tufft kockpass i köket slängde han av sig förklädet och tog scenen i besittning. Hans husband genom åren har bytt skepnad och namn, High Noon, Biggles Bubbles, Le Big och idag Big is Less, men det är
alltid husbandskvällarna som fyller dansgolvet.

De första tio åren drev vi pensionatet som ett sommarnöje men sedan 1997 är hotellet och restaurangen öppna nästan året runt för konferenser och weekendgäster. Artistlistan har genom åren vuxit, liksom vårt kontaktnät, och vi vågar idag påstå att vi har en av Sveriges intressantaste musikscener. Inte minst för att vi presenterar musikerna i en intim miljö och bjuder god mat därtill.

Slussens Pensionat var från början en konservfabrik som byggdes 1926.
Sillen landades direkt från sjön och lades in som gaffelbitar. Sillen skar på ett långt bord som stannat kvar i huset i alla år. Det är idag buffébord på verandan och honnörsbord på våra bröllop. I början på 30-talet gick fabriken i konkurs och köptes av en driftig kvinna från Anfasteröd på andra sidan fjorden. Alfrida Andersson hade jobbat länge på ångbåtarna som gick i trafik på Slussen och säkert vilat ögonen på fabrikens vackra läget i viken. Hon byggde en veranda och ett annex i backen, inredde rum och målade hela härligheten vit. Ett badpensionat hade kommit till Slussen. Hit kom välbärgade göteborgare på hel- eller halvpension, tog stärkande saltbad och njöt av Alfridas berömda kokkonst.

Pin It on Pinterest